Den verkar komma från ingenstans. Som gror den av sig själv ur det som är tomt och förefaller livlöst. Ur inget. Som när en ny och blyg stjärna tänds.Den är mild. Kittlar inuti. Och tänder ett ljus. Växer. Blir till en låga.
Otyglad får den växa till brand. Ingen behöver ju ändå få veta...inget.
Den är bara min.
Den lekfullt hemliga Tanken.
Den finns.
När jag själv har lust.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar