Det slår mig att det som skiljer tingen som jag har runt mig, sakerna, prylarna, ja allt, från varandra egentligen inte är tingen i sig. Det är i själva verket avstånden mellan tingens inbördes delar som utgör hela skillnaden.
Ta en stol och ett bord till exempel. De kan bestå av samma material, trä, men är ändå helt olika. De har olika form och olika funktion. Framförallt har de olika avstånd mellan sina inbördes delar. Det är det som gör att de ser olika ut och därför tjänar olika syfften. Och förresten, bestod de av olika material, så vore det väl också det inbördes avståndet mellan de olika materialens grundbeståndsdelar som skulle avgöra vilket material de bestod av...?
Det är nog här som hemligheten finns. Hemligheten med alltings utseenden och funktioner finns där inget sägs finnas. I avstånden, i tomrummen.
Så är det väl också med mig. Och med dig.
Det som berättar vem jag är och vem du är, avgörs av tomrummen som vi bär inom oss. I de vrår och skrymslen där inget annat får plats än våra alldeles egna och fantasifulla drömmar.
Där finns min hemlighet. Och din.
