Tidsdistortion

"...Jag kan ha varit här i bara några sekunder eller i flera dagar. Kan­ske för all­tid. Jag vet inte längre. 
Se­kunder, mi­nu­ter, timmar? 
Inget, absolut inget, betyder ändå sådana begrepp. Tiden, så som jag känner den, upphör att exi­ste­ra. Utan något att hänga upp dess gång på, går den inte längre att mäta. 
Och hur länge varar egentligen ett enda litet ögonblick av bottenlös fruktan? 
En sekund, en minut, en timme, eller ett helt liv? 
Jag vet in­te. 
Det känns som om min belägenhet har varat och kommer att fortsätta vara för evigt."

Ur Det Vita Snäckskalet
av Björn Solum

När inget äntligen blir allt.

Du har säkert själv upplevt det...den där känslan när något du drömmer om äntligen omsätts i praktiska handlingar och du förstår att du nu tagit de första stegen mot det som du drömmer om.
I mitt eget fall handlar det just nu om de första orden, de första meningarna, de första stapplande utkasten till en ny berättelse, en ny historia...en ny bok.
De, orden, är skrivna nu...och på mig väntar därför en lång och och spännande och för mig oundviklig resa tills målet är nått...
Det är väl så det går till när "inget" blir "allt"...
Du kan läsa mer om det här

3:e saptember....

3:e september...det är väl inget märkvärdigt med det, eller...?
Joru, det är det faktiskt.
Det är idag 50-årsjubileet av den dag då Sverige gick över från vänstertrafik till högertrafik.
Inget märkvärdigt kanske....
Men för oss som var barn på den tiden, var det faktiskt en riktigt stor händelse.
Så det så.

Okunskap?

Hur ska jag veta?

Det enda jag vet är att ingen egentligen vet. Ingenting. 

Inte på riktigt.

Ingenting...

...Hon bar en enkel pärla upphängd i en tunn läderrem om halsen..
...och förutom pärlan..
...ingenting..