En dag som är över, är väl ändå...inget...?
Så är det ju med alla dagar. De blir tillslut bara något som blir "över". De tar slut. Försvinner. Blir till inget...
Min dag, just idag, slutar på en strand invid havet. Där allt ligger stilla. I ro. En flock måsar vilar flytande tillsammans tryggt utom räckhåll en bit ut på redden. En ensam seglare kastar ankare, när vinden, den som annars alltid finns, försvinner, upphör...,...är över. Den också.
Strimman av skimrande guld, den som alldeles nyss sträckte ut sig hela vägen mellan mig och solklotet vid horisonten, förvandlas på ett ögonblick till ett stilla...inget.
Strimman av skimrande guld, den som alldeles nyss sträckte ut sig hela vägen mellan mig och solklotet vid horisonten, förvandlas på ett ögonblick till ett stilla...inget.
Dagen, den 29 oktober 2010, är över.
Det var väl ändå...inget...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar